<< Till förstasidan

Laatunen 4/2009
Projektpresentation: Åtgärdsprogram för den ekologiska livsmedelskedjan

Den ekologiska branschen har för åren 2007–2015 utarbetat en gemensam strategi som omfattar en mission, vision, mål och fyra strategiska riktlinjer. De gemensamma målen i strategin förverkligas från olika utgångslägen och på olika sätt. Syftet med projektet Åtgärdsprogram för den ekologiska livsmedelskedjan, som finansierades av Kvalitetskedjan, var att ta fram konkreta åtgärdsplaner för fem olika ekologiska produktionsgrenar (kött, spannmål, grönsaker, mjölk och ägg) utifrån tre olika kundperspektiv (detaljhandel, yrkeskök och export).

Det långsiktiga målet är att marknadsmålen i strategin uppnås år 2015. Enligt målen skulle ekomatens andel då vara 6 % i den inhemska detaljhandelsförsäljningen. Ekologiska produkter skulle användas i alla yrkeskök inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn skulle antalet kök som använder ekologiska produkter öka med 15 % om året och 10 % av Finlands livsmedelsexport skulle vara ekologisk.

För projektet ansvarade Finfood – Finlands Matinformation rf och projektkoordinator var Antti Kaasalainen, ordförande för Förbundet för Ekologisk Odling (Luomuliitto). Till arbetsmetoderna hörde arbete i samarbetsgrupper och expertintervjuer.

Projektets åtgärdsförslag

Att öka produktionen av ekologiskt protein ansågs som en mycket viktig åtgärd. Särskilt i utredningarna om mjölk- och äggproduktionen visade sig frågan vara viktig. För tillämpning av befintlig forskningsinformation i praktiken föreslås att en samarbetsgrupp för forskning och rådgivning tillsätts mellan ministeriet och odlarna. Även kontraktsproduktionen av ekologiskt protein borde utvecklas.
För att öka produktionen av ekologisk spannmål borde producenter motiveras att gå över till ekologisk produktion (lönsamhetskalkyler, presentation av framgångsexempel). Kontraktsproduktion borde ökas och en marknadsorienterad ekologisk växtföljd framhållas (exempel på en fyraårig växtföljd: havre som skyddssäd, klövervall, råg, ryps).

Att verksamheten inom och resurserna för ekologisk trädgårdsrådgivning utökas ansågs nödvändigt liksom också att den yrkesmässiga verksamheten inom ekologisk grönsaksproduktion breddas genom nätverksbildning (t.ex. samarbete inom logistik och marknadsföring samt gemensamma maskiner).
Att öka konsumentefterfrågan på ekologiskt nötkött bedömdes som en metod för att få slakterierna och kötthusen intresserade av att sälja ekologiskt kött som ekologiskt. Klövervall borde utnyttjas bättre inom produktionen av ekologiskt nötkött. Inom den ekologiska äggproduktionen framgick att det finns ett behov av att garantera förutsättningarna för uppfödning av ekologiska unghönor. Det föreslogs att till exempel de svenska och danska handlingsmodellerna i denna fråga utreds.

Inom yrkeskökssektorn ansågs det vara viktigt att den ekologiska aspekten bland aktörerna inom partihandeln utreds noggrannare och att samarbetet mellan dessa aktörer och den ekologiska branschen utökas. Yrkesköken borde få mer information om hur den ekologiska förordningen ändrats och om ekologiska produkter mer allmänt.

Inom detaljhandeln ansågs det vara viktigt med en dubbelriktad handlingsguide. Den skulle ge varuleverantörer information om handlingsmodeller inom handeln och för personalen inom handeln skulle den förklara vad ekologiska produkter är.

I exportsatsningarna borde man framhäva den finländska ekologiska produktionens konkurrensfördelar (t.ex. havrekvaliteten, skördenivån och totalvolymen; produkter som plockas, rypsolja). För att exporten av ekologiska produkter ska kunna öka borde volymerna inom råvaruproduktionen öka betydligt.


Mer information:
antti.kaasalainen(at)eloaitta.fi och risto.pitkanen(at)finfood.fi


<< Till förstasidan

Chefredaktör: Tiina Soisalo
Redaktionssekreterare: Pauliina Munukka