Det finns ändå ett behov av ett gemensamt sätt att närma sig dessa saker. Enligt Eurobarometern 2009 vill över 70 procent av de europeiska konsumenterna ha en obligatorisk märkning av koldioxidavtrycket på förpackningar.
Eftersom det finns en hel del skillnader i sätten att kommunicera om och räkna ut koldioxidavtryck, är det en utmaning att jämföra dem. Klimatpåverkan är för tillfället den enda internationellt jämförbara metoden för beräkning av miljöpåverkan. Det går inte att jämföra lokalt eller regionalt eutrofierande utsläpp eller vattenfotavtryck på rätt sätt mellan olika områden. När det gäller t.ex. beräkning och standardisering av vattenfotavtryck ligger man bara i startgroparna.
I projektet Climate Communication letar man efter gemensamma spelregler
I Finland har MTT börjat utveckla en gemensam beräkningsmetod för att uppskatta livsmedlens olika koldioxidavtryck. På basis av denna metod konstruerar man lämpliga verktyg för företag, och med hjälp av dessa verktyg kan man beräkna produkters miljöbelastning på ett jämförbart sätt. MTT har i samband med projektet Climate Communication, som finansieras av Kvalitetskedjan vid jord- och skogsbruksministeriet och företag i branschen, utrett olika märkningar av koldioxidavtryck på livsmedel som används i världen. Projektet leds av äldre forskare Juha-Matti Katajajuuri vid MTT.
- Skillnaden i koldioxidavtryck kan vara så mycket som tiofaldig mellan parallella konkurrerande livsmedel. Konsumenterna vill ha information och verktyg för att kunna jämföra livsmedlens miljöpåverkan. Det finns en efterfrågan på både klimat- och mer omfattande miljömärken, säger Katajajuuri.
I verkstaden dryftade man vilken typ av märkning som skulle fungera i Finland
12.5 arrangerade MTT en verkstad, i vilken ca femtio representanter för livsmedelsbranschen deltog. I verkstaden fanns hela kedjan representerad – där fanns experter inom livsmedelsbranschen, aktörer inom livsmedelsindustrin, handeln, primärproduktionen, medborgar- och konsumentorganisationer samt förvaltningen.
I verkstaden diskuterade och poängsatte man olika koldioxidmärkningar utifrån den internationella mångfalden av märkningar. Märkningarna hade delats in i fyra klasser: märken som baserar sig på gram, färgskala, koldioxidneutralitet samt kriterier. Verkstadens smågrupper dryftade koldioxidmärkningen ur fyra olika synvinklar: ur miljöns, företagets, den praktiska realiserbarhetens och konsumentens synvinkel.
Enligt Katajajuuri var verkstaden en viktig inledning till i vilken inriktning man kan utveckla koldioxidmärkningen. Alla som deltog i verkstaden var ense om att tiden är mogen för en gemensam lansering av märkningen.
Man skulle vilja ha en märkning för både gram och färgskala i det finländska märket
Även om det gick förvånansvärt lätt att hitta en gemensam melodi var man ändå inte helt ense till alla delar. Några av debattörerna förespråkade t.ex. att varje produktgrupp får en egen märkning, med vars hjälp man kan jämföra om t.ex. bröd A är klimatvänligare än bröd B. Å andra sidan ansågs det viktigt att kunna jämföra alla livsmedlens, t.ex. köttets och grönsakernas, miljöpåverkan sinsemellan.
I verkstaden ansågs det bästa alternativet vara en kombination av två olika märkestyper: märkena för färgskala och gram. I detta alternativ berättar färgskalan som syns på produkten om belastningens storleksklass, och dessutom hjälper märkningen för gram att göra en noggrannare jämförelse. För att förebygga risken för spekulation med gränsvärden för färgklasser och kriterier föreslogs en tillförlitlig beräkning med enhetliga beräkningsmetoder. Säkerställande av en tredje part hjälper att minska på eventuell spekulation.
På basis av uppgifterna från verkstaden startar man projektet med att vidareutveckla märket. Man har för avsikt att arrangera även en andra verkstad i höst.
I projektet Beräkningsmetoder för uppgifter om livsmedlens koldioxidavtryck, jämförbarhet och kommunikation: möjligheter och utmaningar (Climate Communication) deltar MTT, Kvalitetskedjan vid JSM, Altia, Fazer Bagerier, HK Ruokatalo, SOK, Valio samt miljöministeriet.
Material från presskonferensen och verkstaden finns på nätet:
www.mtt.fi/climatecommunication
Tilläggsinformation:
äldre forskare Juha-Matti Katajajuuri, MTT
tfn 050 359 9772, förnamn.efternamn@mtt.fi
<<Till förstasidan
